Ingen bra dag....

Sovit som en skit inatt. Var bara helt klarvaken, fyyy när det är helg och man ska sova ut och allting....
Inte nog med det, när man gick ut imorse för att hämta tidningarna åt Edwin så var det kört.
I S gata och I S rutor över hela bilen. När jag skulle hem kom jag inte ens upp för vår väg, fick vända och prova igen, kom upp  MEN nästa backe helt slirigt... Drog handbromsen och skulle gå och hämta sand,vad händer...Jo bilen glider ner i diket när jag står brevid!!!
Åh, vilken morgon, anfall!!!  RIngde Magnus och han skulle hämta mig, men det skulle ju ta en stund för att få bort isen från rutan var ju inte gjort i en handvändning.
Tänkte att jag får börja gå hemåt och gjorde det. Men ett tu tre jag låg raklång på vägen med bakhuvudet i backen först. Påsen med tidningarna flög all världens väg...

 Ni vet som man är: "Hjälp här kan ju inte ligga, tänk om nå´n ser mig" 
Upp fort som f...fast det var ju som Bambi på hal is, benen bara spratt och skärcken för att en bil skulle komma var ju enorm. Men till slut fick jag tag i påsen med tidningarna.
Jag gick och till slut kom Magnus.  Hem och arg som ett bi, tårarna sprutade av både smärta , ilska, kyla och en sur sambo som tyckte att "Gud så jobbigt och mycket exter"

Vi åt då frukost under sura miner och en tråkig start på dagen...
Jag körde Edwin och han fick sålt och Magnus fick hjälp av sin brorsa att dra upp bilen...

Alltså hela dagen har jag varit helt konstig och trött och bakis känns det som, orkar ingenting.

Jag skulle åka till en kompis här i M-dal och körde, helt plötsligt körde jag förbi hennes infart. Jag tänkte"Vart skulle jag nu igen"...kom ju snabbt på det igen. Man blir ju rädd för sig själv.

Nu sitter jag här som en knubbsäl och funderar på att gå ut och scrappa...